21 augusti

Fredag

Idag har varit en ovanligt lång dag på jobbet. Först så började jag med det jag brukar, kolla av och eventuellt justera i produktions programmet, sen så var det möte med en säljare för att sätta i mig in i hur deras arbete fungerar och förstå vilka problem som kan uppstå, så nu kan man skriva kund ordrar också. Efter det vart det lunch nere på utlastningen med mina gamla arbetskamrater eftersom det var sista dagen idag för Lella och Ann-sofi. På eftermiddagen så vart det till att träffa en datatekniker för att fixa lite på min jobbdator. Så nu har man äntligen kommit hem.
Ska nu försöka hitta orken för att ta en dusch, fast jag egentligen skulle vilja gömma mig i nån mörk vrå där ingen hittar mig. Denna vecka har varit väldigt ojämn, allt från lite sömn till bråk och höga diskussioner. Men jag kan lugna er med att lite skratt har även ägt rum.

Det värsta när allt är skit eller inte allt kanske, men mycket är att jag faller tillbaka lite i mina gamla spår, man vrider och vänder på allt, man vill frossa i allt man inte ska äta och man känner sig allmänt kass.
Men efter igår så har jag fått känslan av att jag har fler negativa än positiva egenskaper,
tex; jag vill alltid ha rätt till varje pris och det innebär att jag inte kan erkänna när jag har fel.
jag höjer rösten när jag blir upprör.
jag talar innan jag tänker.
man kan uppfatta mig som otydlig.
jag upprepar mig mycket, speciellt när jag är upprörd.
jag glömmer lätt vad som sagts.
jag är glömsk i allmänhet.
jag blir lätt stressad.
jag känner mig ofta uttråkad och ostimulerad.
jag är kanske lite för ärlig ibland fast jag inte har för avsikt att göra någon ledsen.

Ja vad kan man säga, det finns fler brister men brister har vi alla som tur är. Å nu ska ni inte tro att jag inte vet att det finns nåt positivt hos mig, bara det att det är svårt att komma på vad de är när man är lite låg. Men jag kan tycka att det är bra att jag i varjefall är medveten om mina brister. Bara det att man inte styr över allt man gör, det kommer som ordspyor ibland.

Nu orkar jag inte skriva mer, förhoppningsvis så är det lite gladare inlägg nästa gång.

På återseende!!!